Åtta dagar i veckan

Inatt var jag havande. Jag var mittimellangravid och hade inte vant mig vid tanken. Magen var inte heller hysteriskt stor. Men det syntes tydligt att jag hade någonting innanför tröjan. Hursomhelst glömde jag bort bebisen och drack åtskilliga mängder alkohol. När jag sedan påminnde mig själv om vad jag hade gjort blev jag hysterisk. Jag hade förstört mitt barn. Panik.

När jag vaknade i morse fanns bara luddiga minnesbilder av drömmen. Men jag hade en konstig känsla i kroppen. Som om någonting inte stod rätt till. Frammåt eftermiddagen klarnade det.