Tjuvlyssnarnas himmelrike

Tåg är det bästa stället om man är intresserad utav tjuvlyssning. Här är mitt paradis. När jag letat upp min förhandsbokade plats, försöker jag kura ned mig så gott det går i det nedsuttna sätet. Jag sätter i hörsnäckorna. Men inget ljud! Det är bara en maskering. Ett komplement är tidningen. Gärna en kulturell sådan. Jag måste se djupt koncentrerad ut. Som om ingenting kan störa mig. Sen är det bara att spetsa öronen.

Himmel, vad man hör mycket spännande saker på tåg!
Det finns ingen resa jag gått oberörd ifrån. Det är här man lär sig människans olika skepnader. De tjivande paren, de fulla grabbarna och de ensamma, är bara några, av flera, härliga profiler.

Mest gillar jag skandalgänget. De är dem som högljutt bråkar. Hela vagnen blir engagerad. Man ser sig om för att få en medlidande blick, med metydelsen: Jävlar, vad de gör bort sig.

Men snart slår det över. Viljan att ansluta sig till grälet växer. Att bara få slänga en kvick kommentar. För att se vad som händer. Fast det gör jag förstås inte. Jag återgår bara till min kulturella tidning, försöker se koncentrerad ut, och skärper öronen. I smyg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback